lördag 30 januari 2010

PDK-begreppet i en definition

Det är svårt att betrakta PDK-begreppet med öppenhet och i dess vida betydelse som det står att vi ska göra. Jag hamnar i att tänka att det ska vara till nytta för mig och då måste jag referera till min egen verksamhet där jag befinner mig nu. Därför ser min definition ut så här just nu. Den kan säkert komma att ändras.

Jag som lärare måste följa med i den tekniska utvecklingen och ta till mig kunskap så jag blir insatt i hur jag ska hantera tekniska hjälpmedel. Jag ska också skapa nyfikenhet, lust och motivation till barnen/eleverna och ge dem de olika tekniska verktygen och visa hur dem kan vara till hjälp vid olika situationer.
Det som för mig är mycket intressant är att jag som lärare kan se VARFÖR tekniken kan erbjuda utvecklingsmöjligheter inom den pedagogiska verksamheten. Här följer tre olika perspektiv på varför.
  • Mellan lärare-lärare: Genom att använda tekniska hjälpmedel kan vi se barns strategier och lärprocesser för att sen utmana dem vidare på deras nivå. Vi kan också se vilka konsekvenser vårt eget agerande som lärare får.
  • Mellan barn-barn: Genom väl genomtänkta miljöer skapar vi mötesplatser för barnen i deras lärande där interaktion barnen emellan är möjlig. Här kan barnen hjälpa/lära varandra i tex. datoranvändning.
  • Mellan barn-lärare: Genom att barn och lärare utforskar tillsammans kan läraren göra barnen medvetna om sin egen lärprocess.

3 kommentarer:

  1. Vilken bra sammanfattning du har gjort. Lättare att se och förstå innebörden i begreppet när du vinklar det från olika håll så, inte bara mellan lärare och barn utan hur viktigt det är mellan oss lärare också och vilken hjälp vi kan få genom PDK.

    SvaraRadera
  2. Roligt att se, vi tänker ganska lika i vår roll som pedagog. Tidigare i dag kommenterade jag Jörels blogg - mitt inlägg passar på ett sätt även i din.

    Jag tror att mycket beror på pedagogerna själva: Vilket förhållningssätt man själv har till datorn påverkar hur man använder den, tillsammans med barnen.

    Nyfikenheten hos barnen är stor, många har sett datorn som en del av vardagen. I nästan alla hem finns det flera än en dator. Har man sedan större syskon och kanske intresserad förälder som aktiv användare, hemma. Bör vi på förskolan arbeta för att visa vilka andra fördelar vi har med datorn. Det går att göra annat än att spela.

    Vi får visa upp de pedagogiska datorprogramen och sitta ner en stund med barnen. I dessa möten kan vi skapa samtal och få en lärsituation där barnen erbjuds att träna upp grunderna i att använda datorn. Samtidigt lär de sig att använda sitt språk på ett djupare sätt, då vi som vuxna förebilder lär barnen och ger dem ord på vad de olika menyerna och verktygen på datorn heter.

    Genom vägledning och stöd från den vuxne får barnet lusten att testa och nyfikenheten att änvända sig av musklicken. Därefter lär de sig genom leken att använda de olika funktionerna.klippa ut, Infoga=klistra in, måla med penna, radera, fylla i bilder genom att färglägga och skriva bokstäver, siffror. De finns färdiga bilder att följa i många av de pedagogiska lärprogrammen.

    Snart blir barnen så säckra att de själva kan ta med sig en kompis och sitta ner en stund vid datorn. Åter igen kommer de viktiga samtalet och de får möjlighet att träna samarbete och kommunication. I all inlärning ska glädjen komma i första rummet och genom att vara en possitiv förebild, skapar vi nyfikenhet.

    SvaraRadera
  3. Det är bara för mig att hålla med. Jag ser också att vi tänker ganska lika allihop om pedagogernas förhållningssätt.Det har jag även funnit belägg för i litteratur kring IKT i förskola och skola att det är av stor betydelse vilket förhållningssätt vi pedagoger har. Det är nog så oavsett vilket uttrycksätt eller aktivitet vi ska göra med våra barn.

    SvaraRadera